Åh, gud, jag dööör!!

Tack vare Kristoffer hittade jag till RFSU's test; Är du värdig knullborgarmärket? Uppenbarligen så är jag inte det. Låt oss ta en titt på fråga 2...

Har haft en viss låt på hjärnan hela dagen. Nostalgisk blir man. Åh, den ljuva tiden som fjortis-punkare... Var tog den vägen?

Min första bloggdesign till någon annan än mig själv är klar, kolla in den här.

Åkte till Arvika idag för att kika på en soffa. Jättefin var den, och billig. Men hur smidigt är det att ha ett överdrag som inte går att ta av? Inte speciellt smidigt, och speciellt inte med katt och bebis i familjen. Blev med andra ord ingen soffa. Hamnade istället i Charlottenberg, så kan det gå! Skulle ju bara titta lite, men ut kom vi med en bilbarnstol (Britax Secura Hi-Way), superfin och Ville sitter kanonbra i den. Klarblå åkpåse till Bugaboon, ska bara få tag på en klarblå suflett också. Kommer att bli supersnyggt i vinter, och jag har redan spanat in en suflett på tradera. Blev ett par leksaker också, bland annat ett tåg med knappar på. Vilhelm greppade snabbt att det lät om man tryckte på knapparna, jättekul!! När han tryckt på en knapp satt han och lyssnade noga, noga, och sedan tryckte han igång den igen så snart den blir tyst. Köpte får-pyamaserna från H&M också, har spanat på dem länge!!

Och vet ni? Imorgon ska vi till Charlottenberg igen. Hittade en affär som hade galet snygga "Afrika-masker". Jag måste ha. En, eller kanske fem?!

Jag har blivit blogg-pimpare. Alltså, en sådan som pimpar bloggar. Visst låter det proffsigt? Det är inte lika proffsigt som det låter dock. Håller på med en design åt en tjej vars blogg jag läser flitigt. Ganska kul faktiskt! Jag blir lätt så "inrutad" när jag gör designer till mig själv, jag vet ju liksom vilken smak jag själv har vilket i sin tur leder till att jag bara gör designer som jag själv gillar... Man blir lite mer öppen för förslag så att säga, när man gör designer till någon annan.

Hur som helst, kul är det. Äter kvällsmat samtidigt, igen. Kebabrulle från City. Igen. Utan lök, men med feferoni (peperoni?). Jag känner mig så modig när jag biter i en feferoni! Sådär superhjälte-aktigt, wow, jag kan äta feferonisar utan att grimasera sådär väldigt mycket. Ett, två, tre, vågen allihop, vågen! Jag är för övrigt helt hopplös på att äta utan att slappa ner något enormt, jag funderar allvarligt på att skaffa en haklapp. Undrar om servicehusen har haklappar i vuxen-modell?

Nyss hemkommen från lägenhets-spanande! Och tro det eller ej, men lägenheten är underbar! Sjätte-sjunde september smäller det, då byter vi adress! Tjohoooo!!

Min lilla, lilla Vilhelm har blivit stor! Det är så det känns, trots att han bara är knappa fem månader. Det händer så sjukt mycket hela tiden, han lär sig nya saker varje dag. Det går i ett hiskeligt tempo, och jag hinner inte med! Givetvis är det jättekul att följa hans utveckling, men samtidigt så är det faktiskt ganska vemodigt. Men självklart, mest kul är det ju!

Vilhelm har lärt sig följande:

• Äta annat än mjölkersättning ur nappflaska.
• Ta upp saker med båda händerna.
• Förflytta sig bakåt och åt sidan.
• Rulla runt åt alla håll och kanter, speciellt om han ser något han vill ha.
• Sitta i typ 15-20 sekunder alldeles själv!
• Att han får sova mellan sin mamma och sin pappa om han gnäller lite.
• Att haklappen på betyder mat, mat NU!!
• Att om maten på skeden är orange eller mörkbrun så är det bara att gapa stort!
• Munprutta, det vill säga, låta som en bil. En racerbil.

En del av det iallafall. En bråkdel. Han är duktig, min lille skruttis-bebis!

Vi ska kolla på en lägenhet idag! Eh, har jag nämnt de kanske? Typ hundra gånger? Jaja, det är så ofantligt kul att det gott kan nämnas en eller fem gånger extra. Den ligger perfekt!! Det kanske jag också sagt? Jo, det har jag nog. Om lägenheten inte är helt miserabel så ska vi ha den. Ska. De som bor där nu är unga, snygga och trevliga. Det bådar gott! De är förlovade också. Det är vuxet och seriöst, vilket givetvis betyder att de själva är vuxna och seriösa utan bårder och grälla färger på väggarna. Japp. Personkännare nästa!

Har förövrigt hittat en sida med mysiga väggtexter och annat småplock. Är jag en nörd som kollar efter inredningspryttlar innan jag ens sett lägenheten? Hur som helst, Vimsa dekor är värt ett besök!

Hemmagjord pizza och läskig film, är inte helt fel på en torsdag! Idag är det dock fredag. Överbliven torsdagspizza till frukost på en fredag, det är inte heller så illa.

Snacka om snabba vändningar. I förrgår var jag arg, förbannad och allmänt less på allting. Hade ju hittat drömlägenheten, men det sket sig (som vanligt). Och P's jobb sket sig också. Har deppat över lägenheten som inte blev våran i två dygn nu, funderat fram och tillbaka. Skulle jag kunna börja jobba, och isåfall köpa lägenheten? Skulle det vara värt det? Massa funderingar åt alla möjliga håll. Igår bestämde vi oss dock för att skippa lägenheten. Den var fin, planlösningen var perfekt, läget underbart. Men, det kommer väl fler chanser?

Efter massa funderingar idag så kom jag fram till att man kanske skulle satsa på en hyresrätt iallafall? Visst, det är en helt annan sak. Att ha en egen lägenhet skulle vara underbart, men visst finns det fördelar med hyresrätt också. Chansade och ringde våran nuvarande hyresvärd (yay, gilla) för att höra om han hade något som kunde vara intressant. Och tänk, det hade han!! En trea, inte speciellt stor, utan balkong och på tredje våningen utan hiss. Men, läget är perfekt! Så centralt som det bara kan bli i lilla Sunne, utsikt över Frykensundet och närhet till allt som Sunne har att erbjuda. Flyttar vi så kommer jag att ha ungefär 1½ minuts gångväg till jobbet. Lagom långt, absolut. Tredje våningen är inte kul, speciellt inte med en bebis på armen, men fatta vad mycket motion man skulle få! Och hyran är lägre än vad den är här också... Åååh, ska eventuellt/förhoppningsvis kolla ikväll, så får vi se vad som händer! Jag vill, jag vill, jag vill!!

Snål som jag är så tänkte jag att jag skulle utnyttja alla gratis-erbjudanden som finns på nätet, smink, godis, biobiljetter, presentkort... Smart va?!

Om uträkningen inte var gjord av tränade apor, utan av smarta affärsmän/kvinnor, så skulle jag lätt kunna bli rik på mitt bloggande. Just för dagen, 17166 kronor. Det hade inte varit så illa, skriva lite blaj, posta någon video och slänga upp ett par bilder någon gång om dagen. Och sedan, klirr i kassan. Låter inte dumt alls. Faktiskt. Synd det där med aporna bara...

Sådan som man behöver ibland...

Japp, givetvis. Allting kan inte vara hur himla bra som helst, sådan tur har ingen, och allra minst jag. P fick ju äntligen ett jobb, efter att ha jobbat hos H (mycket speciell arbetsgivare, minst sagt). Norge, veckopendling och nattjobb. Låter inte speciellt kul, men ändock, ett fast jobb med lön. Herregud, att ha en säker inkomst varje månad? Kändes nästintill surrealistiskt, men fruktansvärt trevligt. Tänk att veta vilket datum det kommer in pengar på kontot, och till och med veta hur stor summan blir! Hur kan något som borde vara så självklart kännas så lyxigt?

Nästa grej, lägenhet. Jag vantrivs helt enormt i våran nuvarande lägenhet. Den är för liten, den skulle behöva en riktig make-over och grannarna är mer eller mindre idioter. Vissa undantag finns, men på det hela stora så har vi inga trevliga grannar alls. Har letat lägenhet i jag vet inte hur länge, ett halvår kanske? Bor man i en storstad är det inte länge. Bor man i Sunne så är det en betydligt längre tid. Har kollat fastighetsbyråerna här omkring minst sjutton gånger om dagen de senaste månaderna, utan framgång. Förän i torsdags! En helt perfekt trea, rätt läge, stor balkong och bra bostadsrättsförening. Vill ha! Efter att ha varit och kikat på lägenheten igår så blev inte ha-begäret mindre direkt... Visst, tapeterna och golven är inte alls i min smak. Men så svårt är det inte att tapetsera/måla om. Och klickgolv är en underbar uppfinnig!

För att knyta an inlägget till rubriken. To good to be true. Visst låter det underbart, kanon och perfekt? Ett nytt jobb, en inkomst, en underbar lägenhet som är som gjord för oss. Där tar det liksom stopp. Jag vet att P har varit ganska tveksam till jobbet, och det kan jag till viss del förstå. Men att det var så här illa trodde jag inte... Jobbigt att helt ändra sin dygnsrytm, och att inte få träffas lika ofta. Men det fanns ju fördelar också. Uppenbarligen inte tillräckligt många, fyra nätter funkade det, sedan var det kört. Tur att det finns så gott om jobb i Sunne.

Också lägenheten. Vi leder inte budgivningen längre, tyvärr. Men vi ska ha den lägenheten. Ska, ska, ska. Imorgon ska jag prata med banken igen, förhoppningsvis kan vi gå ännu lite högre. Jag. Vill. Ha. Den. Lägenheten. Punkt.

Har förövrigt pratat med jobbet också. Med största sannolikhet så börjar jag jobba om en vecka eller två. Tjoflöjt, vad jag ser fram emot det. Hade sett fram emot en lång mammaledighet, men går det inte så går det inte... Lägenheten känns viktigare just nu, inte för att jag inte älskar att vara hemma med Vilhelm, men ibland måste man tänka långsiktigt. Tyvärr.

Ahahaha, insåg någon gång under dagen att jag och min älskade P inte är de vassaste knivarna i lådan direkt! Inte alla hästar i hagen, så att säga. Vi (och givetvis Vilhelm också) var ute och promenixade sent igårkväll. Vilhelm var ledsen, och vi var uttråkade så det fick bli en promenix längs gångvägen på andra sidan E45:an. Hur som helst, fullmåne skulle det ju visst vara igår, så vi öppnade gluggarna mot skyn för att beskåda månen. Men, vad var nu detta? Någonting täckte månen till stor del! P trodde att jag jäklades med honom, och att det inte alls skulle vara fullmåne. Jag var tämligen säker på att det var ett mycket symmetriskt moln som skuggade månen. Ah, som sagt, vi är inte så smarta... Månförmörkelse? Någon? Jag ska börja läsa tidningen lite mer regelbundet. Imorgon börjar jag.

Gjorde tårta till min lillebror nummer två i tisdags, han flyttar till Falköping imorgon för att plugga. Så jag tyckte helt enkelt att han behövde en tårta (läs; jag behövde en anledning till att göra en tårta). Tårtan som inte ville bli gjord. Allt krånglade! Först fanns det ingen Dumle i affären, så det fick bli Centerfluff istället. Tårtbottnarna smulade. Silverkulorna silvrade av sig. Det gick inte att kavla. Kanten blev ful, och täcket sprack på mer än ett ställe. Täck aldrig, aldrig, aldrig en tårta med MMF som varit fryst!! Det är ett rent helsike, jag lovar. Konstigt nog så smakade tårtan helt okej, till och med mer än väl godkänt.



Vita bottnar
Mörk chokladfluff (fryst, överbliven, snarare chokladkräm)
Centerfluff
Spacklad med vaniljgrädde
Täckt med fläckig MMF
Silverkulor, som alltid

Idag är jag irriterad på;

• Ledningen på Familjeliv. Sidan har strulat i, jag vet inte hur länge, hur som helst väldigt länge. Och ledningen/teknikerna verkar inte göra ett jota åt det. Hallå. En av Sveriges största, mest välbesökta communitys. Det kan liksom inte krångla hur mycket som helst, hur länge som helst? Har aldrig varit med om maken till inkompetenta ägare.

• Kidzshop. Sägs vara jättebra, kanonservice, bra utbud och snabb leverans. Det är ingenting jag märkt något av. Har ett X antal gånger mailat för att få tag på någon som vet något om en pryl jag beställt. Men jag får antingen helt felaktiga svar (jag har inte beställt en sandfärgad suflett), eller inga svar alls.

Olympiska spelen i Peking har intagit 95% av TV-tablån, så då får man roa sig med You tube-filmer av allehanda slag.

Centralskolan, Filippa Bark. Underbart. Dock så har namnet Filippa sjunkit drastiskt på våran "Om-Vilhelm-eventuellt-får-ett-syskon-om-sisådär-10-år"-lista. Förståeligt? Japp!

Jag har tappat bort min kamera!! Skulle precis uppdatera bloggen med tårtan jag knåpade ihop i tisdags, tårtan som det finns mängder med bilder på. Bilder som befinner sig i min kamera, som i sin tur befinner sig... Ja, var då?! P är påväg hem, han vet nog var den är. Konstigt nog så är han bättre än jag själv på att hålla reda på mina prylar. Om, och när, min kamera hittas så ska jag inhandla ett pimpat senilsnöre. Basta!

P ska till landet i väst (det vill säga Norge) inatt och åka lastbil. Visst låter det kul? Kanske, kanske ett jobb på gång. Skulle vara så perfekt, håll en tumme eller två! Lägligt nog dök det också upp en lägenhet till oss på fastighetsbyrån idag, ska kika på måndag. Ska bli kul, jag vill ha den!! Tapeterna är helt horribelt fula, ni vet bårder. Bårder och jag funkar som bekant inte ihop. Men om man rollar alla väggar vita, slänger in klickgolv och målar om köksluckorna så ska nog även den lägenheten bli beboelig. Nio extra kvadratmeter, och ett extra rum, är inte heller fy skam. Håll en tumme eller flera för att vi får lägenheten också. Många tummar blir det.

Pälsbollarna i varsitt nötskal. Knubbiga, sömniga, goa Milton. Och hyperaktiva, pillriga, fjantiga Mini. Tänk om hon någon gång kunde chocka en, och faktiskt ligga stilla mer än tre sekunder i stöten? Det skulle vara tufft, men troligen inget som kommer att inträffa.

Yeees, idag har jag på mig lillebrors avlagda kav... Nej, jag skojar. Givetvis. Jag har verkligen inte fattat grejen med dessa enorma mängder av såkallade Modebloggar som poppat upp det senaste året. De är överallt! Och i mina ögon så ser 95% av dem exakt likadana ut. En smal, söt tjej. En fin, riktigt pimpad blogg. Mängder av bilder på nya inköp, must-haves och kändisars senaste kjol/glasögon/sko-chock. Och, inte att förglömma, de obligatoriska "Dagens outfit"-inläggen. De inläggen är i mina ögon det konstigaste av allt. Halvkassa bilder tagna i en spegel, gärna med en mobilkamera. Ju sämre skärpa, desto bättre! Bilden är också abrupt avklippt i höjd med halsmandlarna. Också en snitsig liten lista, där alla plaggen beskrivs. Uppifrån och ner. Yllekofta från Bikbok, kjol från Second hand, strumbyxor H&M och så vidare... Jag förstår inte? Är det jag som är helt bakom flötet, eller har jag missat något stort?

Det som är allra konstigast. Det är att dessa modebloggar i regel är ganska väl-kommenterade. Det tycker jag är ganska konstigt.

Det har hänt så sjukt mycket det senaste året! Helt galet. För drygt ett år sedan hade jag precis flyttat hemifrån (jisses, känns som om det var minst 5-6 år sedan jag bodde hemma). Jag bodde själv med Milton (okej, på pappret själv. I praktiken med P.). Helt solo. Jobbade alldeles för mycket, festade så fort jag hade en kväll ledig och hade någon suddig vision om att börja plugga snarast. Sjuksköterska och 110% studentliv stod högst upp, främst för att slippa slavandet på Ica.

Så blev det inte. Nu, ett år senare så har väldigt mycket ändrats. Jag bor inte själv, varken på pappret eller i praktiken. Det finns en P (som visserligen fanns förra året också, men inte i samma utsträckning) att slåss om täcket, TV'n och utrymmet med. Det finns en Vilhelm, som är hur fin som helst. Det finns en Mini som är söt men stundtals mycket skräpig. Jag är mammaledig, och tro det eller ej, jag längtar tillbaka till jobbet. Till mitt skit-jobb, som jag aldrig trodde att jag skulle sakna. Det konstigaste av allt, vet ni vad det är?! Jag saknar skolan! Att alltid veta vad som låg framför en, vad som förväntades. Att alltid ha en hel hög kompisar, übersmarta naturister och finurliga teknister, inom ett par meters radie.

Det är inte så att jag inte trivs med mitt liv, för det gör jag. Men det är så totalt annorlunda nu, mot vad det var för något år sedan. Och mot vad jag trodde att det skulle bli, helt annorlunda. Och ibland saknar jag mitt gamla liv, när jag kunde vara mig själv alltid. När jag bara var solo, och kunde göra precis det som föll mig in. Kliva upp på morgonen, dricka lite vatten, slå på TV'n och lägga sig i sängen igen. Stressa hem från jobbet, studsa in och ur duschen, halsa ett par cider och komma hem i gryningen. Jag saknar det, får man det?

Mini, aka Skräpis, fick modella lite igår. Lilla Skräpis är inte fasligt liten längre.

Förressten! Veckans, och mest troligt även månadens, stora händelse har jag ju glömt att uppdatera om! Jag har fått ett kusinbarn! Och Vilhelm har fått en tremänning! En liten David pluppade ut natten till onsdagen! Grattis kära kusin, och kära kusin-make! Så glad för eran skull!!

Vi har fått en ny värmepanna! På grund av det var vi tvugna att stiga upp i ottan idag, klockan 06 ringde klockan. Så typiskt, första morgonen på säkert en vecka som Vilhelm sovit lugnt och skönt. Och ändå var vi tvungen att dra upp honom mitt i natten, hans dygnsrytm är återigen rubbad. Han somnade för natten för en timme sedan, vilket innebär att han kommer vilja gå upp i samma veva som grannen kommer hem imorgon. Det vill säga runt 04. Sweet, eller gôtt mos som man säger här i Sunne.

Just det, till ämnet. Hajk i Gårdsjö. Vem orkar vara hemma när en snacksalig elektriker kommer på besök mitt i natten? Inte jag iallafall. Inte heller P eller Ville. Katterna skulle säkerligen inte klagat, däremot har jag en känsla av att elektrikern skulle klagat på katterna. Alltså packade vi ihop oss och åkte till min mors för tillfället obebodda lägenhet i Gårdsjö. Tråkigt nog var vädret inte tipp-topp, men det funkade iallafall! Långpromenix, slötittande på TV och lite sådant så gick dagen rätt snabbt. Hux-flux. Jag ska aldrig flytta till Gårdsjö. Inget bredband, ingen kabel-TV, ingen affär närmare än nio kilometer, inga unga (läs snygga) grannar, ingen torktumlare och minst 200 meter till brevlådan. Ni hör ju själva hur det låter?

P har varit och köpt ägg till mig. Han var rastlös, så jag tillät honom att åka till affären mot att han kliver upp med Ville imorgon. Schysst byte, eller hur? Mycket nöjd med mig själv och min förmåga att förhandla. Själv ska jag baka tårtbottnar, till vad vet jag inte, men jag måste ju göra av med äggen åtminstone.

De är ju så söta, mina pojkar. Mille och Ville! De har gosat tillsammans en lång stund på Villes filt idag, såg så mysigt ut! Filmade en snutt också, men kan tyvärr inte med Movie maker, alltså blir det ingen film i bloggen idag. Bilder får duga! Helt oemotståndligt söta bilder dessutom! :)

Blev tårta den här helgen också, gottgottigottgott! Chokladbottnar, fylld med mörk chokladfluff (blev sådär, god med inte kanongod) och hallon ihopvispat med grädde. Spacklad med vaniljgrädde och täckt med MMF, rosor i vit MMF samt choklad-MMF. Helt klart godkänd kombo! Fick till nederkanten lite bättre än förra gången också, det tar sig. :)