Jag vill flytta härifrån! Lägenheten är för liten, den ligger på fel ställe, köksgolvet är alldeles horribelt fult, grannarna är (snygga visserligen, men ändock idioter), fasaden är möglig, vägen ligger 2½ meter från vårat sovrumsfönster, frysen måste frostas av, det finns tre miljoner utekatter på en alldeles för liten yta, vaktmästaren har som regel att aldrig klippa gräsmattan efter 09.00 på morgonen... Jag står inte ut! Dessutom så är vardagsrummet tapetserat med en ljusgrå tapet (överkomligt) med en bård på! Har ni hört? En bård!!?! Varför, varför, varför då? Bårder är det absolut fulaste jag vet. Jag klarar bara inte av bårder. Jag vill ha enfärgade väggar i behagliga nyanser, utan massa kraffs. Just det, glömde. Uteplatsen ser ut som skit. Det ligger en gammal spaljé i ena rabatten, och under den bor det tvestjärtar.

Kanske har vi (jag) för höga krav? Var och kikade på en lägenhet för dryga månaden sedan, och den blev jag kär i. Tyvärr så gick priset upp så mycket så vi varken kunde eller ville hänga med längre. Fin, men inte värd den summan som den gick för. Så nu kan jag bara tänka mig en trea i just det området, ett bostadområde på sju (?) tvåplanshus med 5-6 lägenheter i varje. Helt omöjligt kan det väl inte vara? Eller? Känns ur-dumt att köpa en lägenhet som inte känns rätt, och ska jag bo kvar här så är det bara det området som känns rätt. Någon gång, någon dag. Nästa gång det blir en trea på rätt gata så hänger vi med, hur långt som helst!