Äntligen

Vilken kväll! Vilhelm har gått mig på nerverna, rejält, de senaste timmarna. Övertrött som få, men någon ro att somna, det har han inte haft. Nu, efter massa böl, gråt, skrik och gnäll så sover han. Äntligen. Dammsugit blomjord, matat katter, låst dörren och nattat Ville. Nu är kvällen min. Tacos, scrubs-maraton på 6an och pyamasbyxor. Vad kan man mer begära?

För övrigt så kan jag meddela att jag har ätit tacos fyra gånger den senaste tiden. Det vill säga, sedan i torsdags. Normalt? Nej, kanske inte. Och andra sidan så har jag aldrig påstått att jag är särskilt normal heller.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0