Yes, jag är solo ikväll. Om man inte räknar med en trött Vilhelm som sussar sött i min, min, säng. Och tre hypade katter som dundrar runt som elefanter. Ägnar kvällen åt att ta reda på många, mer eller mindre, väsentliga saker om mitt liv. Hyfsat spännande. Fråga Oraklet du också!

Kommer Vilhelm att sova hela natten?
-Troligen.
Härligt, om det ändå vore så väl. Vi får väl se.

Ska jag åka till Stockholm 24-26 oktober?
-Inte en chans!
Okej, då var det problemet ur världen.

Kommer P hem innan klockan 01?
-Nej.
Det ante mig...

Kommer P hem innan klockan 02?
-Det är möjligt.
Åhå, hoppet finns alltså!

Kommer jag någon gång att väga mer än 80 kilo?
-Inte en chans!
Tack. Bäst att proppa i mig en Toblerone till, jag sitter ju säkert ändå...

Skaffar jag en till katt under 2009?
-Inte en chans!
Nehepp. Nu blir P glad.

Får Vilhelm några syskon?
-Nej.
Som sagt, nu blir P glad. Jag som sett en så himla fin syskonvagn...

Om jag pluggar till mäklare, får jag ett schysst jobb då?
-Jag tvivlar.
ICA är ju trevligt det med. På alla sätt och vis.

Är P kär i mig på riktigt?
-Inte en chans!
Jaha, jaså. Okej.

Borde jag gå och sova nu?
-Det är möjligt.
Skönt att höra. Det blir nog bäst så.

Japp, nu får det fasen vara bra! Saknar bloggandet enormt, men så fort jag loggar in så händer något. Hux flux, så är allt vad inspiration heter borta! Funderade ett tag på att skaffa en bilddagbok, eller, jag skaffade till och med en. Men orka. Nu är jag tillbaka, kommer det inga inlägg kontinuerligt så piska mig gul och blå! Nu får det banne mig vara nog.


Saker som hänt sedan sist, alltså, viktiga saker

• Jag har börjat jobba. Typ 20 timmar i veckan, och det suger faktiskt inte lika hårt som jag förväntat mig.
• Vilhelm är helt galen. Hela tiden.
• Inte bara E-tangenten på mitt tangentbord bråkar, nu har även H freakat ut.
• Jag har nästan börjat träna seriöst, tack vare Daniel. Tar tag i det nästa vecka, promise!
• Min, eller rättare sagt Vilhelms, fina vagn är numera röd. Piggar upp!
• På tal om rött, Lea är här och vänder upp och ner på våran vardag. Igen.
• Jag  äntligen bokat tågbiljetter!! Stockholm, 31 oktober - 2 november. Någon som vill jobba mitt fredagspass?
• Jag har blivit lindrigt beroende av Facebook. Två år efter alla andra.

Kikade ut genom fönstret häromdagen och möttes av detta;

Just det, så var det. Min nya kärlek, mitt nya husdjur. Alltså, han får mer än gärna flytta in på min soffa! Han är en sådan där söt sak som man bara vill rama in och hänga upp på väggen. Vem? Johan Palm, givetvis. Jag vill adoptera honom. Mer än gärna. Bra musiksmak har han också, den lilla räkan.



Edit; Men vad i helskotta är det här?! Var är uppdatera-knappen i HTML-fönstret??!

Edit II; Givetvis firefox som jäklas. Vad går upp mot gamla hederliga explorer?

Vet ni? Det är sant. Jag är tillbaka. Jag kan knappt tro det själv. Som jag har längtat. Nämnde någon gång i begynnelsen något om en lägenhet, remember? Inte? Hur som helst. Vi har flyttat, lyckliga lilla familjen har flyttat. Underbart. Vi är inte längre trångbodda förortsbor. Vi bor centraaalt, i schtaaaan. I en trerummare, nästintill en våning. Nästan sjöutsikt, men inte riktigt. Trägolv (okej, till största delen IKEA-klick) i så gott som hela våningen, fina fönster med breda fönsterbrädor, trevliga grannar. Ljusa tapeter. Och som sagt. Mycket, mycket centralt. Att köket sedan är från 60-talet, att vi har 57 trappsteg upp till härligheten, att badrummet är mikroskopiskt, att duschkabinen läcker. Det är en annan sak. Jag trivs iallafall! Härligt stökigt, men mycket hemtrevligt.

Men åter till ämnet. Jag har varit mycket frånvarande senaste tiden, som ovan nämnt, på grund av flytt. När vi flyttat färdigt, packat upp (nja, packat om det vi var i stort behov av), spanat på grannarna, bråkat om var soffan skulle stå, möblerat om i köksskåpen fem gånger. Då. Då hände det som inte fick hända. Min Dator dog. Tuffa dagar, långa nätter har det varit sedan min Dator lämnade mig. Efter massa blod, svett och tårar (och även en förfärlig förkylning) så sitter jag här igen. Vid min älskade Dator. Uppfräschad med en ny hårddisk, fit for fight igen! För att citera min nyfunna kärlek, husdjur, förebild (mer om det sedan); "Det är helt surrealistiskt. Man förstår inte vad som händer." Precis så känns det. Men som sagt, här är vi igen! Jag och min Dator.

Ja, äntligen. Äntligen, äntligen, äntligen. Årets stora höjdpunkt. Hetaste samtalsämnet, nya juryn. Ja, vad ska man tycka om den? Ser man till meriter så är den ju betydligt mer kvalificerad än den förra juryn. Men nja, de gav mest ett ganska trist och plumpt intryck. Man kände liksom igen alla kommentarer, alla blickar, alla gester från förra juryn. Den nya känns som sämre kopior av den gamla juryn, tyvärr. Men, ett program är bara ett program. Det ska bli intressant att se om det blir bättre! Liten parantes, Andreas i juryn har barn tillsammans med Miss Hanna Graaf. Det kan väl dock inte ses som en merit direkt?

Måste också klaga lite på Peter Jihde... Jag har hel-diggat de andra programledarparen. Men nu ska Jihde alltså vara själv. Han är blek, trist och kan inte säga R. Hur ska detta gå? Mycket av nöjet med Idol har ju varit programledarna, finalen med Jihde förra året var tämligen trist. Jag saknar Johan och Tobbe! Och Sanna och Mogge! Och för att inte tala om Gynning och Berg! Jaja, vi får väl ge Jihde en chans också. Men han skulle absolut behövt en kollega vid sin sida, han är på tok för beige för att stå som ensam programledare.

Så, som sagt, vi får se hur det utvecklar sig. Eller invecklar sig.

Huh, har inte hunnit blogga på evigheters evigheter. Förklaringen till bloggtorkan stavas flytt. Och inte bara flytt. Även söt-men-arg-liten-pojke-som-håller-på-att-få-sin-första-tand, katt-till-veterinär-gånger-två samt orka-packa-baka-muffins-istället. Ungefär så.

Vi får nycklarna till underbara lyan (bunkern?) senast på fredag, förhoppningsvis redan på torsdag. Vi kommer inte att hinna flytta klart under helgen känns det som. Banankartonger högt och lågt, och inte heller är det så enkelt att packa med två stirriga katter och en pladdrig Vilhelm. Inte lätt alls. Plocka fram en kartong, plocka ur Mini ur kartongen, dra upp Vilhelms speldosa, plocka ur Mini ur kartongen, lägg i ett par saker, plocka ur Mini ur kartongen, hindra Mille från att hoppa i kartongen, leta efter en ny leksak åt Vilhelm, plocka ur Mini ur kartongen, byt en blöja på Vilhelm... Och plocka ur Mini ur kartongen. Igen. Visst låter det lätt och smidigt?!

Åh, gud, jag dööör!!

Tack vare Kristoffer hittade jag till RFSU's test; Är du värdig knullborgarmärket? Uppenbarligen så är jag inte det. Låt oss ta en titt på fråga 2...

Har haft en viss låt på hjärnan hela dagen. Nostalgisk blir man. Åh, den ljuva tiden som fjortis-punkare... Var tog den vägen?

Min första bloggdesign till någon annan än mig själv är klar, kolla in den här.